Tobaksrökning är inte någon sjukdom i sig, men är orsak till en hel del allvarliga sjukdomar t.ex. åderförkalkning, kärlsjukdomar i hjärnan, cancer, samt kroniska lungsjukdomar såsom astma och bronkit.

Cigarettrök inhaleras i lungorna, där nikotinet upptas. Nikotinet transporteras med blodet från lungorna ut i blodomloppet och till hjärnan: Här binder nikotinet till receptorer som frigör det så kallade belöningshormonet, dopamin, som medför en känsla av välbefinnande. Nikotinet nedbryts efterföljande i levern och utsöndras med konstant hastighet. Vissa nedbryter nikotin snabbare än andra. Om kroppen behöver längre tid på sig för att bryta ner nikotin, blir denne person snabbare nikotinberoende. Efter att man har rökt en cigarett stiger blodtrycket, pulsen ökar och hudens temperatur sänks.

Vid rökning sker en ofullständig tobaksförbränning och det bildas en blandning av över 4000 olika kemiska ämnen, varav mer än femtio är cancerframkallande. De kemiska förbindelserna finns både som små partiklar och rökgaser. Partiklarna kallas också för tobakstjära.

Ämnen i partikelstadium kan vara:

• Nikotin, som är beroendeframkallande och stimulerande
• Tjära, som är cancerframkallande
• Beta-naftylamin, som är cancerframkallande
• N-nitrosonornikotin, som är cancerframkallande
• Benzpyren, som är cancerframkallande
• Karcazol, som stimulerar cancersvulsters växt
• Polyaromatiska hydrokarboner, som är cancerframkallande ämnen
• Fenol är irriterande och förstärker cancerframkallande ämnens skadeverkning
• Kresol är irriterande och förstärker cancerframkallande ämnens skadeverkning
• Katekol är irriterande och förstärker cancerframkallande ämnens skadeverkning
• Cadmium, som är en tungmetall som har en halveringstid på 15-30 år i mänsklig vävnad

Ämnen i gasstadium kan vara:

• Koloxid, som hämmar syretransport.
• Nitrosaminer, som är cancerframkallande.
• Hydrazin, som är cancerframkallande.
• Vinylklorid, som är cancerframkallande.
• Acetaldehyd är irriterande och skadar luftvägarnas flimmerhår.
• Ammoniak är irriterande och skadar luftvägarnas flimmerhår.
• Akrolein är irriterande och skadar luftvägarnas flimmerhår.
• Formaldehyd är irriterande och skadar luftvägarnas flimmerhår.
• Blåsyra är irriterande och skadar luftvägarnas flimmerhår.
• Kväveoxider är irriterande och skadar luftvägarnas flimmerhår.

Ett amerikanskt blindtest har visat att nikotin är lika vanebildande som heroin och kokain. Dessutom visade undersökningen att försökspersonerna blev "högre" av att inta nikotin än kokain och fick större biverkningar av nikotinet än av kokainet. Undersökningar pekar på att ju mer man röker desto större är risken för att utveckla sjukdom. .

Passiva rökare utsätts både för huvudströmsrök och sidoströmsrök. Huvudströmsröken är den del av röken som först inhaleras av rökaren och blåses ut igen. Sidoströmsröken går direkt ut i omgivningen. Då förbränningstemperaturen vid bildning av sidoströmsrök är lägre än vid bildningen av huvudströmsrök, blir förbränningen ofullständig, vilket medför att sidoströmsrök innehåller flest förorenade ämnen. Detta är en av anledningarna till att andras rök känns så obehaglig för personer i dens omgivning.

Icke-rökare som utsätts för passiv rökning kan utöver att bli irriterade av lukt få:

• Nedsatt motståndskraft
• Irritation i ögon, luftvägar och slemhinnor
• Huvudvärk
• Hosta
• Nedsatt lungfunktion
• Ökad risk för lungcancer
• Ökad risk för åderförkalkning i hjärtats kranspulsådror, som kan leda till blodproppar.
• Ökad risk för att utveckla glukosintolerans och diabetes.

Undersöknigar på råttor pekar på att svårt nikotinberoende, förmodligen grundlägges redan i fosterstadiet, om den gravida kvinnan röker.

Vid passiv rökning är det speciellt personer med kronisk lungsjukdom och för stora lungor som riskerar en försämring av respektive tillstånd. Allergiker och astmatiker irriteras extra mycket av passiv rökning, p.g.a. att de är överkänsliga för tobak, och kan få andnöd och oftare förekommande astmaanfall vid inhalering av tobaksrök.

Speciellt är det risk för att minderåriga barn till rökande föräldrar oftare får:

• Nedsatt lungfunktion
• Luftvägssjukdomar, bl.a. astma och astmatisk bronkit
• Allergier
• Behov av att ta bort mandlar och polyper
• Kroniska öroninflammationer
• Behov av ofta förekommande läkarkontakt och sjukhusinläggningar

Undersökningar visar att gravida kvinnors aktiva eller passiva rökning:

• Kan sänka chansen för att kunna bli gravid
• Kan sänka innehållet av bl.a. vitamin B12 i fostrets blod, som är viktigt vid celldelning och för fostervätskan.
• Kan medföra för tidig avgång av fostervattnet, moderkaksavlossning, att moderkakan blockerar förlossningskanalen och ökad blödning under förlossningen
• Medför låg födelsevikt och för tidigt födsel
• Kan skada fostrets DNA
• Kan ge högre risk för ofrivillig abort, sen fosterdöd och dödsfall under förlossningen
• Kan ge nyfödda mindre huvudomfång och längd vid födseln
• Kan ge ökad risk för läpp- och gomspalt hos barn
• Kan medföra nedsatt uppmärksamhet och intellektuell funktion samt hyperaktivitet hos barn
• Kan ge det nyfödda barnet svåra abstinenser i form av otröstlig gråt, kramper, slöhet och nedsatt syn, vid så få som sju cigaretter om dagen
• Kan medföra dödsfall inom det första levnadsåret och spädbarnsdöd hos barn
• Kan medföra cancer hos barnet
• Medför mer frånvaro, ökad sjukdom och generellt sämre prestation hos skolbarn

Även om det inte är alla rökare som blir sjuka av att röka, så finns det rikligt med dokumentationer för att en hel del sjukdomar förekommer oftare hos rökare än icke-rökare. Det rör sig om:

• Beroendeallergi/överkänslighet - t.ex. nattskuggeallergi.
• Rökarlunga, d.v.s. obotlig skada på lungorna (se avsnittet om KOL)
• Kronisk bronkit
• Åderförkalkning i hjärtat
• Åderförkalkning i hjärnan
• Lungcancer. Forskning tyder på att kvinnor löper 70% högre risk att drabbas av lungcancer än män.
• Strupcancer
• Matstrupscancer
• Cancer i munhåla och svalg
• Cancer i bukspottkörteln
• Cancer i livmoderhalsen
• Cancer i njurarna
• Cancer i urinblåsan
• Nedsatt hörsel
• Kadmiumbelastning - en cigarett innehåller 16-24 mikrogram kadmium, varav hälften upptas i organismen.
• Oxidativ stress - rökning medför en bristande balans mellan oxidanter och antioxidanter. Detta utvecklar fria radikaler och sätter igång härskningsprocesser på cellmembrannivå och ger bestående skador på fettämnen, proteiner och arvsanlag, vilket bl.a. gör bindevävnaden slapp och ger rynkig hud.
• Bristtillstånd - för varje cigarett ökar behovet av C-vitamin med 25-50 mg. Så det behövs inte många cigaretter för en person med ett dagligt kostintag på 60-100 mg C-vitamin, innan det uppstår en bristsituation. Rökning kan sänka folinsyranivån i bronkerna.

Tobak kan förstöra C-vitamin i kroppen. Ett ökat C-vitamintillskott kan neutralisera nikotins verkan i kroppen och kan således öka behovet av att röka ytterligare. Lösningen är att inta syraneutrala C-vitaminer t.ex. Kalciumascorbat. Om man ändrar pH-värdet i basisk riktning, blir nikotinet nedbrutet motsvarande långsammare och det känns därför inte nödvändigt att röka så ofta. När cigarettförbrukningen dalar är det lättare att sluta helt.

En del undersökningar (västligt orienterade) pekar på att kvinnors rökbeteende är olika mäns, samt att kvinnors rökbeteende och rökstopp är motiverat av andra förhållanden - t.ex. genetiska. Dessutom visar en del undersökningar att kvinnor, kanske av hormonella grunder, har mer anlag för att få lungcancer av rökning än män.

Det har hos vissa rökare påvisats förändringar i arvsanlagen som gör dem mer sårbara för tobakens skadliga verkan. Nästan hälften av alla psykiskt sjuka - människor som lider av missbruksproblem, ångest, depression eller en psykos - är storrökare.

Komplikationer
Några av de vanligaste orsakerna till att man börjar röka och kan ha svårt för att sluta kan vara ärftlighet, grupptryck, social press, normer, vanor, oro, djupt liggande ångestproblem, en hög aktivitetsnivå, stress, depression, önskan om att hålla en lägre vikt (västliga kvinnor), biokemiskt beroende som kompensation för syra- och blodsockerobalans p.g.a. dålig näring, missbruksproblem, förklädd självdestruktivitet och slutligen att man faktiskt tycker om att röka.

Att sluta röka kräver vilja och uthållighet. Under abstinensperioden kan nämligen både psykisk och fysisk smärta förekomma, dessutom är det grundläggande att man ser på de motiv som gjorde att man började röka. Tidpunkten för att sluta röka, bör vara välplanerad. T.ex. är chansen för att klara avvänjningen störst om man väljer en period då man är frisk, har överskotts energi och ett minimum av problem, dessutom hjälper det om det inte ställs för stora fysiska och psykiska krav på en. De första veckorna är de svåraste.

Symptom när man slutar röka är för det mesta:

• Krav på nikotin
• Oro
• Trötthet och dåsighet
• Ökad aptit
• Humörsvängningar
• Koncentrationsbesvär
• Nedsatt prestationsförmåga
• Nedsatt stresstolerans

Depression och kortare livslängd
Ett talesätt lyder: Rökare har det roligare, dock inte så länge. Detta påstående är inte något som kan bekräftas vetenskapligt. Forskning har däremot visat att depression är vanligare bland rökare än bland icke-rökare.Storrökare(>20 cigaretter dagligen), löper en fyra gånger högre risk att utveckla depression än icke-rökare.
En annan undersökning av mer än 34 000 läkares liv, över en 50 års period, visar att icke-rökare i genomsnitt lever 10 år längre än icke-rökare. Rent statistisk kan det konkluderas, att ett totalupphör av rökning ger:

• 30-åriga: 10 extra leveår
• 40-åriga: 9 extra leveår
• 50-åriga: 6 extra leveår
• 60 åriga: 3 extra leveår

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom- KOL
Vid KOL har det uppstått ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i bronkierna. KOL kan också uppstå flera år efter det att man har slutat röka. Symptomerna är andnöd med hosta och slem i luftvägarna, och därtill följande andningsbesvär samt nedsatt aptit, allt efter hur allvarligt sjukdommen har utvecklat sig. KOL beror i mer än 85% av alla tillfällen på rökning. KOL upptäcks i allt för många tillfällen, desvärre först när hälften av lungfunktionen har försvunnit, detta p.g.a. att symptomerna i början av sjukdoms förloppet inte verkar så allvarliga. De inflammerade luftvägarna producerar mer slem, och många av de små luftsäckarna, där luftens syre upptas, kan vara förstörda, och andningen blir därför ansträngd.

Rekommendationer

Generella kostråd för sjuka och friska samt råd om sjukdomsförebyggande livsstil finns i biblioteket. Klicka här

Om man hostar dagligen, lätt blir andfådd eller ofta har luftvägsinfektion, är det en god idé att utföra ett lungfunktionstest (en spirometri) hos läkaren, där man med all kraft blåser i ett rör, som är tillslutet till en apparat, som mäter luftens hastighet och volym. Testet visar om man har rökarlunga, och om så är fallet, även i vilken grad.

Först och främst: Bestäm dig för att helt sluta röka! Speciellt om du är gravid. En undersökning tyder på att om man nöjer sig med att reducera det dagliga cigarettförbruket inhalerar man bara djupare för att få den mängd nikotin som man blivit beroende av. Forskning tyder också på att det inte minskar cancerrisken att byta till light-cigaretter. En mycket markant reduktion av cigarettförbruket vill dock vara fördelaktig.

Hjälpmedel för att sluta röka kan vara:

Näring
Vid främst psykiska symptom rekommenderas en blodsockerstabiliserande kost, utan socker, kaffe, skräpmat och stimulantia, en mer basisk kost, örter som minskar rökbehovet, vitaminer samt eventuellt svampkurer.

Interview undersökningar tyder på att en del mat- och dryckesvaror får cigaretter att smaka bättrerespektive sämre. Denna kunskap kan kanske vara en liten hjälp för de som kämpar mot behovet av tobak.

Mat och dryck som hos många försämrar smaken av cigaretter:
Koffeinfria drycker, t.ex. vatten och juice, mjölk, ost, frukt och grönt

Mat och dryck som hos många förbättrar smaken av cigaretter:
Kött, koffeinhaltiga drycker, t.ex. kaffe te och cola.
Ovanstående gäller dock inte i samma grad för de som röker menthol-cigaretter.

Annat

• Akupunktur som kan dämpa röklusten
• Hypnos
• Psykoterapi
• Visualisering
• Natrium/kaliumkarbonattillskott
• Nikotinplåster och nikotintuggummi kan vara en hjälp, men kan också skapa eller uppräthålla ett beroende. Det bör heller inte användas under graviditet, då en ny undersökning visat att detta kan öka risken för missbildningar hos fostret.
• Fysisk träning och massor av frisk luft, t.ex. genom långa promenader.

För att få så mycket som möjligt ut av en eventuell avgiftning rekommenderas det speciellt att äta: kål, broccoli, rosenkål, jäst och helkorn - som är rika på B-vitamin - samt apelsiner och mandariner. Ät ½-1 morot varje dag. Detta motsvarar 6-11 mg beta-karoten. Karotenoiderna hjälper kroppen att stärka sig själv och morötter kan användas som substitut för en cigarett.

Angående beta-karoten:

Beta-karoten: det finns olika uppfattningar angående beta-karotentillskott till rökare. Några undersökningar pekar på att syntetiskt betakaroten använt enskilt (som monoterapi) kan förstärka lungcancer hos rökare, medan de flesta undersökningar hävdar det motsatta.

(Undersökningen från Cancer Prevention Study Group, 1994, som undersökte effekten av syntetiskt beta-karotentillskott till rökare har blivit kritiserad för att använda doseringar som var för låga för att ha någon effekt på rökare. Doseringar på mellan 120-180 mg dagligen skulle sannolikt haft ett annat utfall. Townsend Letter for Doctors and Patients (133-4:940-2,1994) Andra pekar på att ett tillskott av naturligt betakaroten kan ha en bättre effekt än syntetisk betakaroten.)

Nyttiga tillskott- också vid KOL:

• A-vitamin: Viktiga ved inflammerade slemhinnor. Dosering: 10-15.000 i.e. dagligen.
• C-vitamin: Förbättrar nedsatt lungfunktion. Dosering: 2-3 g dagligen fördelad under dagen.
• E-vitamin: Viktig antioxidant som stöttar C-vitaminen.
• Magnesium: Förbättrar lungfunktionen. Dosering: 300-500 mg dagligen.
• Glutathion:
• NAC: Denna aminosyra har en slemlösande verkan. Dosering: 500 mg 2 gånger dagligen. Tas förskjutet för måltider.
• Resveratrol: Verkar inflammationshämmande.

Angående essentiella fettsyror (EFA):

Omega-3 fleromättade fettsyror (EPA) fås från linfrö, torsklevertran, fet fisk, valnötter, raps, portlak, pumpkärnor, gröna grönsaker och vetegroddar.
1 msk torsklevertran dagligen eller 1 tsk malda linfrön eller valnötsolja varje morgon är billigare än fiskoljekapslar. Tillsätt eventuellt ett par kapslar E-vitamin till linfröoljan för att undvika härskning.

Omega-6 fettsyra (GLA) fås från svart vinbär, gurkört, kallpressad majs, raps-, sesam-, solros-, tistel- och jättenattljusolja samt från frön.

Varningar

Vid upprepad slem- och rökhosta bör man blir undersökt av en läkare.

Anmärkningar

C-vitamin i form av ascorbinsyra kan förstärka röklusten. Ta som rökare alltid bara syraneutraliserat C-vitamin (kalciumascorbat), som minskar rökbehovet.

Se också Bronkitis: här, Kadmiumförgiftning: här, Hosta: här och Cancer: här.

Relevanta hälsoartiklar

Relevanta produkter